Ja, så här glada är vi! Under eftermiddagen ägnade vi varsin timma hos flickorna på beauty-stället. Anna fick franska naglar och jag unnade mig lite "nail art". Ja, ni hör ju så flådigt. Bilden gör inte riktigt mina tjusiga klor rättvisa, men jag kan meddela att det är små fjärilar som flaxar runt där. Tösabiten på salongen blev lite väl peppad och upprymd när jag bad om spexiga fingrar så hon använde alla färger som stället hade att erbjuda. Hon satt också under enorm koncentration och plitade ner konsten på mina naglar, tills jag slutligen insåg att om vi överhuvudtaget skulle komma därifrån skulle jag bli tvungen att begränsa henne en aning. Så, 4 fingrar av tio möjliga är nu nailartade. Så tjejigt och sött att jag storknar! Popopo-sött, för att citera en god vän.
Efter manikyren som drog ut en anings på tiden skyndade vi till biografen. Vi har nämligen suktat efter bio länge men aldrig fått ändan ur. Ändring på det! Biografen var flådig och STOR. Likaså ljudvolymen. Vår teori är att Saigoninvånarna måste bli överrösta med ljudintryck för att få sitt bio-påslag tillgodosett eftersom ljudvolymen i staden i övrigt är så enorm. Vi stackars svenskar däremot fick lite för mycket av det goda vilket resulterade i att vi satt med de läckra, nymålade fingrarna i öronen mestadels. Men bra film! Rango med Johnny Depp (eller Deff som vietnameserna väljer att uttrycka det) stod på agendan och Anna och jag var mycket nöjda.
Biopopcorn i Josefins ära!
I biosalongen blev vi bekanta med en amerikan som bor i HCMC i två år för att lära sig vietnamesiska. Samtalet styrdes in på språk och han berättade att han fascineras över människor som är tvåspråkiga. Inte så märkvärdigt med tvåspråkighet, tyckte vi. Frågande ansiktsuttryck från amerikanen som undrade vad vi talade för språk mer än engelska? Svenska, kära du, svenska. Häpnadsväckande intressant, tyckte amerikanen. Svenska, säger du...
Kvällen avslutade vi på Pizza Hut, upprymda och nöjda. Imorgon: ny vecka - nya äventyr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar