Många märkliga saker hann hända på den korta vägen från Bobbys café och hem till The Guesthouse. Visst, när man är ensam är man alltid mer utsatt men idag var det lite extra, kunde jag känna.
Konstig händelse 1:
- En man möter mig på trottoaren med nedsänkt blick. I ögonblicket precis när vi möts lutar han sig blixtsnabbt mot mig och väser i mitt öra: "Marijuana?"
Konstig händelse 2:
- Går till bageriet för att köpa en baguette till kvällsmat. En vänlig flicka hälsar alla välkomna in i bageriet med ett artigt "Hello!". Jag hälsar tillbaka. Mannen som stövlar in strax efter mig väljer istället att stanna, spänna ögonen i den stackars flickan och imitera hennes "Hello" med ett "Hello" i falsett, alldeles tillgjort. Totalt bankar ner tösastackarn i skorna. Onödigt, herr Tjock Västerlänning.
Konstig händelse 3:
Inne på den smala gata där vi bor kommer en ung man, uppskattningsvis i min egen ålder, cyklande bakom mig. Jag tar ett kliv åt sidan för att släppa förbi honom. Han stannar också. Okej, tänker jag och fortsätter gå. "Hey, Lady", hör jag honom ropa. Ignorerar och knatar vidare. "Hey, Lady! You gonna bom-bom" fortsätter han. Bom-bom är namnet man använder när två vuxna kramas hårt och länge. Ehm.. Irriterad går jag vidare. Han kompletterar nu med sin ringklocka på cykeln och skriker "Bom-bom-bom-bom-bom-bom" och cyklar tätt inpå mina hälar tills jag når tryggheten inne i vårt guesthouse. Han får hela gatan att vända sig om och undra vad nu den där långa västerländska flickan ställt till med för dumheter.
Konstig händelse 4:
En av kvinnorna som arbetar på vårt guesthouse sitter som vanligt bakom sin dator i "receptionen". Hon tittar aldrig upp, ännu mindre hejjar. Plötsligt tittar hon upp på mig, fyrar av ett bländande leende och frågar: "How are you today?". En kort pratstund (ofantligt lång för att vara hon) följer och jag lämnar det hela i chock.
Konstig händelse 5:
Strax efter att jag kånkat mig själv upp till 4:e våningen och stängt dörren om mig knackar det. Jag tänker att det är Anna och dörren är ju upplåst så jag öppnar inte. Efter någon minut börjar jag undra och öppnar då. Där står den unga tjejen som agerar städerska på vårt guesthouse med en bricka i famnen. "Madame downstairs prepare for you", säger hon och ler, även hon. Märkligt.
Konstig händelse 1:
- En man möter mig på trottoaren med nedsänkt blick. I ögonblicket precis när vi möts lutar han sig blixtsnabbt mot mig och väser i mitt öra: "Marijuana?"
Konstig händelse 2:
- Går till bageriet för att köpa en baguette till kvällsmat. En vänlig flicka hälsar alla välkomna in i bageriet med ett artigt "Hello!". Jag hälsar tillbaka. Mannen som stövlar in strax efter mig väljer istället att stanna, spänna ögonen i den stackars flickan och imitera hennes "Hello" med ett "Hello" i falsett, alldeles tillgjort. Totalt bankar ner tösastackarn i skorna. Onödigt, herr Tjock Västerlänning.
Konstig händelse 3:
Inne på den smala gata där vi bor kommer en ung man, uppskattningsvis i min egen ålder, cyklande bakom mig. Jag tar ett kliv åt sidan för att släppa förbi honom. Han stannar också. Okej, tänker jag och fortsätter gå. "Hey, Lady", hör jag honom ropa. Ignorerar och knatar vidare. "Hey, Lady! You gonna bom-bom" fortsätter han. Bom-bom är namnet man använder när två vuxna kramas hårt och länge. Ehm.. Irriterad går jag vidare. Han kompletterar nu med sin ringklocka på cykeln och skriker "Bom-bom-bom-bom-bom-bom" och cyklar tätt inpå mina hälar tills jag når tryggheten inne i vårt guesthouse. Han får hela gatan att vända sig om och undra vad nu den där långa västerländska flickan ställt till med för dumheter.
Konstig händelse 4:
En av kvinnorna som arbetar på vårt guesthouse sitter som vanligt bakom sin dator i "receptionen". Hon tittar aldrig upp, ännu mindre hejjar. Plötsligt tittar hon upp på mig, fyrar av ett bländande leende och frågar: "How are you today?". En kort pratstund (ofantligt lång för att vara hon) följer och jag lämnar det hela i chock.
Konstig händelse 5:
Strax efter att jag kånkat mig själv upp till 4:e våningen och stängt dörren om mig knackar det. Jag tänker att det är Anna och dörren är ju upplåst så jag öppnar inte. Efter någon minut börjar jag undra och öppnar då. Där står den unga tjejen som agerar städerska på vårt guesthouse med en bricka i famnen. "Madame downstairs prepare for you", säger hon och ler, även hon. Märkligt.
Måste dessvärre erkänna att detta hamnar i sopkorgen då det inte gick att identifiera, varken till konsistens, utseende eller lukt. Men fint, på något vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar