Igår kväll gav jag mig tusan på att min söndag skulle bli den effektivaste i mannaminne. Klockan 4 inatt när jag fortfarande inte somnat insåg jag att det förmodligen inte skulle hända. Jag börjar få förkylningssymtom igen (Tack, Universum) så jag ska nog försöka slappa bort den här söndagen. Hey, Gud sa faktiskt att vi skulle vila. Lillasyster Rebecka tycker att jag är en total nörd som använder ord som förkylningssymtom men för tillfället ploppar inga andra benämningar upp i min arma skalle så hon får tåla't.
Fick precis SMS från familjen som meddelar att de strax rullar in i Grästorp. Deras väskor kom inte längre än till Amsterdam denna gången. Ett himla sjå det där med bagage vad det verkar. Struntar nog helt i att ha bagage när jag drar hemåt i maj. Enklast så.
Anna begav sig till Cu Chi-tunnlarna med sina familjemedlemmar och sedan möttes vi upp för lunch. Det lyxades med efterrätt av ett slemmigt men mättande slag.
Fick precis SMS från familjen som meddelar att de strax rullar in i Grästorp. Deras väskor kom inte längre än till Amsterdam denna gången. Ett himla sjå det där med bagage vad det verkar. Struntar nog helt i att ha bagage när jag drar hemåt i maj. Enklast så.
Anna begav sig till Cu Chi-tunnlarna med sina familjemedlemmar och sedan möttes vi upp för lunch. Det lyxades med efterrätt av ett slemmigt men mättande slag.
Så lat är jag att jag inte ens orkar vända bilden rätt.
Anna och jag tog ett beslut under lunchen. Mer efterrätter från och med nu. Det är ju rent skamligt hur vi hållt på. Vår första restaurangefterrätt intas efter mer än två månader i landet. Skäms!
Verkligen skämmes! Efterrätten är huvudrätten som jag brukar säga! Apropå det har jag eventuellt en liten surpris till fröken när hon är tillbaka på svensk mark :)
SvaraRadera