Vi håller på att smälta bort likt den smutsiga, svenska marssnön.
I tre dagar har alla moln som vanligtvis legat över staden varit som bortblåsta och solen har plirat mot oss hela dagarna. Anna och jag, som måste bära heltäckande kläder till och från sjukhuset och dessutom tampas med våra Sverige-anpassade tält till uniformer inne på avdelningen, tycker att det är sisådär skoj.
Idag hade vi en sorgesam historia på avdelningen. Vi stötte på patienten i fråga redan i förrgår då Doktor Tram hade ansvar för honom. Mannen hade varit ute och fiskat och bestämt sig för att besöka toalett. Toalett på landsbygden innebär en tripp ut i det gröna och mannen gav sig därför ut i buskaget. Någonstans gick något snett och mannen satte sig ner för att uträtta sitt ärende men föll och satte sig rakt på en gren av något slag. Detta resulterade i en oanvändbar bakdel och man fick därför ordna med stomi åt mannen, aka bajspåse på magen. När vi mötte mannen på avdelningen i förrgår var han lite slö och vid en närmare undersökning kände Miss Tram något konstigt på hans ena ben. Även Anna och jag fick klämma och när vi tryckte knastrade det under våra fingrar, i mannens hud. När vi träffade mannen idag låg han på intensivvårdsavdelningen. Han hade fått sepsis och hastigt gått in i medvetslöshet. En anhörig stod bredvid sängen dag och natt och skötte mannens andning då avdelningen saknar respiratorer. Trots att man satt in kraftig antibiotikabehandling trodde Doktor Tram att mannen inte hade särskilt länge kvar att leva.
Vi härdas och vi lär oss mycket!
I tre dagar har alla moln som vanligtvis legat över staden varit som bortblåsta och solen har plirat mot oss hela dagarna. Anna och jag, som måste bära heltäckande kläder till och från sjukhuset och dessutom tampas med våra Sverige-anpassade tält till uniformer inne på avdelningen, tycker att det är sisådär skoj.
Idag hade vi en sorgesam historia på avdelningen. Vi stötte på patienten i fråga redan i förrgår då Doktor Tram hade ansvar för honom. Mannen hade varit ute och fiskat och bestämt sig för att besöka toalett. Toalett på landsbygden innebär en tripp ut i det gröna och mannen gav sig därför ut i buskaget. Någonstans gick något snett och mannen satte sig ner för att uträtta sitt ärende men föll och satte sig rakt på en gren av något slag. Detta resulterade i en oanvändbar bakdel och man fick därför ordna med stomi åt mannen, aka bajspåse på magen. När vi mötte mannen på avdelningen i förrgår var han lite slö och vid en närmare undersökning kände Miss Tram något konstigt på hans ena ben. Även Anna och jag fick klämma och när vi tryckte knastrade det under våra fingrar, i mannens hud. När vi träffade mannen idag låg han på intensivvårdsavdelningen. Han hade fått sepsis och hastigt gått in i medvetslöshet. En anhörig stod bredvid sängen dag och natt och skötte mannens andning då avdelningen saknar respiratorer. Trots att man satt in kraftig antibiotikabehandling trodde Doktor Tram att mannen inte hade särskilt länge kvar att leva.
Vi härdas och vi lär oss mycket!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar